andning_sidhuvud2016web

De flesta av oss vet hur vi skall äta och dricka och hur vi skall motionera. Att vi behöver vår välgörande sömn. Men de allra flesta av oss har helt tappat kontakten med en mycket viktig del.  Andningen…

Att vi behöver andas, det vet vi alla. Men hur vi skall andas det är det få som ens tänker på. Inom den österländska filosofin har man sedan 7000 år tillbaka förstått andningens stora påverkan på vår kropp, hela vår organism. Inom MediYoga är andningen en av hörnpelarna. Dina lungor har 700 miljoner alveoler, (lungblåsor) som skall föra ut syre till dina celler. Dessa blåsors yta motsvarar en fotbollsplan. Din kropp består av 100 000 miljarder celler som varje andetag skall syresättas för att kunna utföra sitt arbete. Varenda cell behöver det syre du tar in.  Varje cell innehåller vid ett givet ögonblick en miljard molekyler Adenosintrifosfat (ATP) som är cellernas bränsle.

Eftersom kroppen består av 100 tusen miljarder celler så har du just nu 1000 000 000 000 000 000 000 000 (24 nollor) molekyler Adenosintrifosfat som omsätts var 20:de sekund i cellens kraftverk, mitokondrierna. Dessa molekyler väger totalt ynka 50 gram, men vi omsätter 200 kg ATP varje dag! Det behövs syre. Och syre av rätt mängd och balans. Saknar cellen syre till förbränningen så jäser den glukos, vilket bildar mjölksyra som gör att kroppen blir surare och stelare. Genom att andas rätt så kan vi påverka ph-värdet i kroppen till det bättre.

Att andas rätt är att andas genom näsan, och använda magen som vakuumpump, så mycket och ofta som bara är möjligt. Genom den topp-andning vi normalt har, så utnyttjar vi bara 30% av våra lungors kapacitet. Då är det lätt att räkna ut hur mycket syre som aldrig når alla celler i kroppen. Det kan helt enkelt uppstå smärta i muskler på grund av syrebrist, samt att tillräckligt med syresättning av hjärnan troligen inte sker. Så återigen; djupanding, s.k. yogisk andning, är av största vikt att använda sig av för att få en adekvat syresättning av kroppens alla celler.

Näsan överlägsen

Näsan är en överlägset mer avancerad andningsapparat än munnen. Näsan har över trettio olika funktioner, förutom att rensa luften från partiklar så avgiftar den också kroppen genom att andas ut de toxiner, giftigheter, vi har i våra kroppar. Hela 80% av vår rening av kroppen sker genom utandningen. Ju bättre inandning, ju bättre utandning, ju bättre rening. Näsan är bäst på att fukta och värma luften. Genom att använda näsan så får luften en för-fuktning, vilket inte sker vid munandning.

Det gör att den luft som är på väg till lungorna har rätt fuktighet, inte irriterar slemhinnorna som annars kan bli torra vid munandning. Torra slemhinnor ger större risk för infektioner i halsen och lungorna. Näsan fungerar även som en värmeväxlare, den hettar upp luften till rätt temperatur innan den når lungorna. Det sker inte genom munandning. Rätt andning ger det som numer kallas mindulness, Medveten Närvaro.

”När man ser hur en näsa är uppbyggd, både luftvägarna samt hur det är kanaler till våra bihålor,
så förstår man ganska snart att munandning inte är det naturliga för en människa”.

Eftersom luften snurrar luften runt i serpentiner inne i näsan, får rätt fuktighet och temperatur så är det perfekt i kall väderlek, då luften blir helt rätt i förhållandet i lungorna. När det är nollgradig luft ute, och du andas med munnen, så är det kall luft som når lungorna. Kanske inte nollgradig, men kall. Med näsandning så är det 37-gradig luft som kommer in i lungorna. Samma sak vid torr och het ökenluft, då blir det rätt fuktighet och temperaturen sjunker till kroppens egen temperatur när den når lungorna. Näsandning hjälper även till att kyla ned hypofysen, den överordnade körteln i kroppen, samt reglerar kroppstemperaturen. Det verkar även som näsandning kan hjälpa till att rensa näsa och bihålor.

ns_si_web

När man ser hur en näsa är uppbyggd, både luftvägarna samt hur det är kanaler till våra bihålor (t.h.), så förstår man ganska snart att munandning inte är det naturliga för en människa. Karolinska Institutet har gjort en forskning på hur vår andning påverkar ett sådant problem som bihåleinflammation. Att andas in genom näsan, och sedan göra ett ”hummande” brummande ljud på utandningen, så kan vi snabbt reducera och eliminera bihåleinflammation. Det som händer vid humningen, är att det bildas stora mängder NO, kväveoxid, ända upp till 15-20 gånger mer i bihålorna, än om du inte hummar.

Denna NO har en starkt antibakteriell och antiviral inverkan samt även motverkar svamptillväxt i bihålorna. Läs Karolinskas studie här. Det finns flera andra studier som påvisar hur viktig denna gas är för kroppen. Den är viktig om du tränar, den påverkar uthålligheten, den gör så att din hjärna startar på morgonen genom att ge talamus en gaspuff, den påverkar frisläppandet av hormoner, viktig för inlärning och minne. Läs om det här.

Munandningen. Även tänder och tandhälsa påverkas negativt av att det kommer in luft via munnen. Det är alltså stora fördelar att andas via näsan så mycket som möjligt. Det finns de som tränat upp sig att andas enbart med näsan, och kan springa maraton, med tejpad mun, och ändå få tillräckligt med syre. Det är som det mesta en fråga om träning. I början är det svårt, man upplever att man inte får tillräckligt med luft. Men kroppen ställer om sig. Längre ned på sidan finns en länk till Andningens Dag, ett symposium om vikten för rätt andning.

Koldioxidbalansen

Balansen av koldioxid (CO2) är viktig. Andas du högt upp i bröstet, lätt hyperventilering, vilket är det vanligaste bland stressade människor, så får du för lite CO2. Det är CO2 som styr när du skall börja andas. Finns det för lite så andas du snabbare, snabbare andning ger som sagt för lite CO2, vilket då ger ett stresspåslag av adrenalin, noradrenalin och kortisol eftersom kroppen uppfattar din snabba andning högt upp i bröstet som stress, och kopplar på stresshormonerna. Det gäller att fly tänker kroppen. Många personer med hjärt- och kärlproblem har oftast toppandning. Även personer med högt blodtryck har oftast denna typ av felaktig andning.

Det är koldioxidnivåerna i kroppen som styr andningen. När de når en viss nivå skickas en signal från andningscentrum i hjärnstammen till andningsmusklerna att andas in. På den påföljande utandningen så andas vi ut koldioxid och en ny andningscykel startar.

Anledningen till att det är viktigt att öka toleransen för koldioxid är att denna gas har många viktiga funktioner, bland annat;

  • BakteriedödandeEn studie vid Karolinska institutet visade att tillväxten av stafylokocker var 1 000 gånger högre när bakterierna exponerades för vanlig luft (37 grader) under 24 timmar jämfört med exponering för 100 procent koldioxid.
  • Ökar syresättning. Koldioxid tvingar bort syret från blodet så att det åker in i våra muskler och organ och kan göra nytta, Det kallas Bohr-effekten efter upptäckaren dansken Christian Bohr.
  • Vidgar glatt muskulatur. Koldixoid har en vidgande och avslappnande effekt på glatt muskulatur. Dessa muskler kan vi inte kontrollera med viljan och de finns i blodkärl, magsäck, tarmar, urinblåsa, livmoder m.m.

Personer med Kol

Personer med diagnoserna KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem har förstörd lungvävnad. Det gör det svårt för koldioxiden att överföras från blodet till utandningsluften. Dessa personer har därför höga nivåer av koldioxid trots ohälsa. Andningsträningen fungerar dock utmärkt även för dem. När de förbättrar sin andning, till exempel genom att träna med Relaxator, ökar trycket i lungorna så att koldioxiden kan vädras ut och återställas till normala nivåer.

Genom rätt andning kan vi också öka på oxytocin samt serotonin, ämnen som gör att vi mår bättre, vi blir lugnare. Mycken forskning visar att många kroniska sjukdomar hänger samman med för dålig andning och därmed för dålig syresättning av våra celler, muskelceller, nervceller och blodceller. Genom dålig andning påverkas alltså balans mellan syre och koldioxid. Det gör att våra bägge nervsystem blir påverkade. Du har det sympatiska och det parasympatiska systemet, vilka bägge är autonoma, alltså självstyrande.

Men; vi kan dock komma åt dem via andningen. Genom att andas genom antingen höger eller vänster näsborre, så kan vi påverka vilken del och vilket system som skall vara igång, dominera. Andas du genom vänster näsborre (håller för höger) så kan du påverka hur det skall förhålla sig i kroppen. Nederst på sidan finns det en skiss på hur och vad nervsystemen påverkar var för sig. Genom din andning så kan du alltså påverka t.ex. blodtryck, lugn och ro, koldioxid- och syrehalter. Nedan finns en informativ video om yoga där läkaren och forskaren Andreas Michalsen påpekar vikten av rätt andning.

Det är inte stressen som gör att vi får hjärtattack, utan det som stressen är: hormoner (adrenalin, nor-adrenalin & kortisol) som är till för korttidsanvändande när björnen anfaller, det ligger i stället och flyter i vår kropp under lång tid och anstränger den till bristningsgränsen. Genom att andas rätt så neutraliserar vi och balanserar vi hormonerna, skapar lugn, får rätt balans mellan syre och koldioxid.  Koldioxidens egenskaper inkluderar bland annat att den verkar vidgande på blodkärlen och luftvägarna samt avslappnande på musklerna. Stress bränner magnesium, vilket är ett mineral som styr över 300 processer i kroppen. Och det är det mineral som ser till att du kan öppna din hand, det är det den påverkar i muskler. Det är ytterst viktigt för hjärtat som alla kan förstå.

Om kortisol tillåts rusa runt i blodbanorna når det hjärnan. Hjärnan kommer att bada i kortisol. Kortisol bränner sönder hippocampus där din minnesbank finns. Vid långvarig utsöndring av kortisol så får vi skador på hippocampus och vårt minne. Men med djupandning så stängs utsöndringen av, och den djupa andningen kan stimulera återväxt av celler i hippocampus. Den yogiska andningen påverkar även utsöndringen av gamma-aminosmörsyra, vilket är en lugnande substans som gör att sinnet och kroppen lugnas ned vid oro, stress.

Den yogiska andningen i MediYoga påverkar även inflammationer. Vid djupandning så har forskning påvisat att tre typer av cytokiner påverkas. Det är de som står för inflammationer och stress. Det påvisar på vilken djup nivå detta med andningen påverkar vår kropp, mentalt, andligt och fysiskt.

diaphragmatic-breathing-360-o-1

EN SUMMERING: Om det inte finns tillräckligt med CO2 i systemet så kan inte heller syret komma till cellerna i rätt mängd, utan svävar runt in blodet. Kärlen drar ihop sig, sämre cirkulation, spändare muskler, och de trängre kärlen ger högre blodtryck. Så förhållandet mellan rätt mängd syre och CO2 är viktig. Det förhållandet kan vi balansera med vår andning. Balanserad mängd syre och koldioxid ger vidgade kärl, vilket bland andra fördelar, ger lägre blodtryck, och eliminerar de skadliga hormoner som befinner sig i vår kropp under allt för lång tid och vid fel tillfälle, och då gör mer skada än nytta.

Inom MediYogan hos Lotus Training så lägger vi stor tyngd på att vi skall lära oss att använda andningen på ett för kroppen naturligt sätt. Andningen påverkar. Mer än vi många gånger tror. Andning kan skapa stress eller lugn. Skänka balans. Andningen påverkar vårt sätt att tänka, vår hälsa och hur vi förhåller oss till saker. Alltså vår sinnesstämning. Att vi genom att andas rätt kan påverka kroppen att komma i stillhet och balans. Och djupandning som vi praktiserar inom MediYogan, den påverkar kroppen starkt. Livsenergin är intimt förknippad med andningen. Livsenergin kallas för Qi i Kina, Prana inom hinduismen.

Många av oss har hamnat i ett andningsläge där vi toppandas. Att vi andas med övre delen av lungorna. Det är något som ger kroppen stress, inte fyller på tillräckligt med syre.  Att toppandas med övre delen av lungorna kallas för paradoxalandning. Alltså att endast fylla upp övre delen av bröstkorgen. En hyperventilering i miniformat. Just denna hyperventilering är ju intressant. När en person hyperventilerar, så andas den väldigt fort.

Första tanken är att det tillför mycket syre. Tanken är rätt, men det saknas en viktig sak; koldioxid. Den får man bäst i sig vid andning med diafragman, alltså den yogiska bukandningen. Eftersom det saknas koldioxid vid hyperventilering, så blir följden att syret inte når hjärnan, det behöver hjälp av koldioxiden, och risken är att det blir syrebrist i hjärnan, kanske med en svimning som följd. Koldioxid tas upp i näsan, där det finns lymfatisk vävnad, vilken saknas i munhålan.

Paradoxalandningen ger påslag av stresshormoner som  adrenalin, nor-adrenalin samt kortisol. Dessa behövs under kort tid när fara uppstår. Men när vi har konstant påslag av dessa  så blir det skadligt för kroppen. En del personer med hjärtproblem och flimmer har även en andning som är snabb, en andning som ligger högt upp i lungorna, och därför ger ett påslag av stresshormoner.

Genom att vara medveten om andningsläget, påverka antalet andetag, så kan vi lugna kroppens system, få dem att känna att ”Allt är lugnt, du kan koppla av”, istället för att gå på högvarv och aldrig ges utrymme för stillhet och vila. Lugnare andning stillar hjärtat, ger lägre puls, påverkar lungkapaciteten och kan eliminera besvär med hjärtflimmer. Här en video om hur det ser ut när en lunga expanderar fullt ut…

Diafragman är en stor fallskärmsformad, horisontell muskel som lungorna vilar på, och som skiljer bröstkorg från bukhåla. När diafragman är i avslappnat tillstånd, är den spänd uppåt. När vi andas med magens hjälp trycks diafragman ner, och ger plats för lungorna. Små barn andas naturligt med diafragman. Trycker upp magen, diafragman faller ner, lungorna fyller upp bröstkorg ända upp till nyckelbenen. Genom att andas så att diafragman faller nedåt, gör att vi får hela lungan att fyllas upp. Lungornas form (bredast nedtill) gör att de behöver få maximalt utrymme längst ned i bröstkorgen så att de kan expandera i sin fulla volym.

”Genom att djupandas kommer vi att få in maximalt med syrerikt blod i alla celler.
Det påverkar mycket, bland annat dina muskler.
Det kan vara skillnaden mellan att ha smärta eller att slippa smärta”.

Genom att andas med långa djupa andetag med hjälp av diafragma så lugnar vi kroppen. Det går inte att vara stressad när du djupandas. Du talar då om för hjärnan att det är lugnt. Inga oroande stressiga tankar tar sig igenom. Andningen inom MediYogan får det endokrina systemet, inre körtlar som utsöndrar hormoner, att slappna av, minska påslaget av stresshormoner i kroppen. Genom den yogiska djupandningen så får du kontakt med ditt parasympatiska nervsystem. Och genom en lite längre långsam utandning, så kommer du åt att aktivera vagusnerven. Den nerv som har en övergripande kontakt med alla din organ. 80 % av dess arbete är att känna av alla organ, styra upp. De återstående 20 % kommunicerar vagus med hjärnan om hur jobbet skall skötas.

Genom den mer effektiva andningen får kroppen en chans till återhämtning. Fylla på med syrerikt blod som kan öka din förbränning samtidigt som cellerna kan rensa ut giftiga slaggprodukter. Vi sänker genom den yogiska andningen stressen i kropp och psyke, skapar balans i systemet. Påslaget av adrenalin, nor-adrenalin och kortisol går ned till nolläge. Vår andning speglar vårt känsloläge.

Är du stressad andas du fort. Är du sorgsen är det lite tyngre andetag, med suckar. Är du lugn så är det lugna mjuka andetag. Och forskningen har nu sett att du omvänt, istället för att vara överväldigad av känslor, genom att i stället ta in rätt andetag så låter vi kroppen komma i den sinnesstämning som vi vill ha den i. Genom andningen påverkar vi även förbränningen, du får smärtlindring, påverkar mjölksyran, kroppen blir mer basisk, du gör genom utandningsluften dig av med mycket av det nor-adrenalin som har lagrats i din kropp.

Genom den avspänning som sker så får du mer balanserad energi att orka mer. Forskning har visat att anspänning i musklerna går ner till nollvärde. PH-värdet balanseras. Sömnen kommer att bli bättre. Det behövs djupa andetag genom näsan som sedan ned genom lungorna syresätter blodet så att det når så syrerikt som möjligt så långt in i kroppen som möjligt. Genom att djupandas kommer vi att få in maximalt med syrerikt blod i alla celler. Det påverkar mycket, bland annat dina muskler. Det kan vara skillnaden mellan att ha smärta eller att slippa smärta.

Lymfsystemet

En annan stor sak som ofta förbises är vårt immunförsvar och immunsystem. Blodsystemet har hjärtat som pump. Det får blodet att cirkulera, göra sitt jobb med att föra ut syre till alla celler, få kroppen att fungera på många plan. Men lymfsystemet har ingen pump. Det är beroende av andningen. När du har de korrekta djupa lugna andetagen så har du optimerat funktionen hos lymfsystemet. Höjningen av bröstkorgen är pumpen, djupandning är som en vacuumpump för lymfsystemet.

Lymfan är det som renar blodet från slagg, mjölksyra, virus, bakterier, tumörceller, döda eller främmande celler, det tar hand om många oönskade inkräktare. Ett dåligt fungerande lymfsystem kan ge kraftig bindväv, och där samlas då de partiklar som skulle ha rensats ut. Ju mer aktivt ditt lymfsystem kan bli, ju bättre är dess funktion, ju friskare har du möjlighet att hålla dig. De medicinska effekter andningen har på hjärta och lungor har bekräftats inom forskningen. Andningen och andra tekniker inom MediYoga används nu på Danderyds sjukhus hjärtavdelning, Huddinge Sjukhus, Karolinska Institutet och flera andra sjukhus i Sverige. Den schematiska bilden har jag satt svensk till organen. Den är klickbar till större storlek. Vill du ha den, så välkommen att kopiera den…


 

Podcast 119 om lymfsystemet

Här intervjuas Anders Lönedal av Anna Sparre om lymfsystemet i två avsnitt i podcast.

Här har du en för mig mycket intressant pod-cast om just Lymfsystemet. Det är Anders Lönedal som intervjuas av Anna Sparre på 4Health.se , om du klickar på länken får du upp podcasten. Lyssna gärna på den, det är en intervju som kan få oss att tänka i andra banor och förstå mer…

Nedan finns den som spelare, vi säkrar upp med både hängslen och svångrem…

 


Podcast 120.

Här kommer den uppföljande delen, där du konkret får lära dig hur du kan påverka ditt lymfsystem med olika rörelser, vikten av korrekt andning.

Det finns även info om hur den glatta muskulaturen påverkas av fel ph, hur migrän är en följd av lätt hyperventilering.

En mycket tänkvärd, intressant och givande information om vikten att arbeta med lymfsystemet.
Lyssna på podden, besök Anna Sparres sida…



Andningens dag

Vi har några år besökt ”Andningens Dag”. År 2014 var det på Karolinska Institutet, och det var en välbesökt konferens med många tänkvärda inslag. Här är en länk till Andningens Dag 2014
Sök gärna på andra års upplagor av Andningens Dag….

Läs sedan gärna mer om andning och yoga under sidan om ”Forskning”.

 

Här är en länk om en yogainstruktör, 95 år ung, som vidhåller att det är hur du andas som är det viktiga inom den yogiska och mentalt- andliga utvecklingen. Se gärna filmen om och med henne…

De skolmedicinska effekter som den MediYogiska andningen ger:

  • Påvisbar avspänning i muskler, skapar klarhet och ger ett bättre tålamod.
  • Påverkar balansen mellan syre och koldioxid
  • Påverkar lymfsystemet
  • Producerar GABA i hjärnan
  • Sänker blodtrycket genom att blodkärlen vidgas
  • Reducerar slem och gifter från lungor och luftvägar.
  • Förhindrar lagring av kolesterol i blodet
  • Reglerar ph-värdet, stimulerar kemisk balans i hjärnan.
  • Ökar på flödet med spinalvätska till hjärnan.
  • Motverkar depression, rädsla och osäkerhet.
  • Sänker nivåerna av stresshormonerna adrenalin, nor-adrenalin, kortisol
  • Påverkar hypofysen.
  • Balans i kroppens endokrina system
  • Mental stabilitet och fokus
  • Stress minskar
  • Påverkan på inre organ och läkning

Länkar om andning: